Att ha eller inte ha många barn !?

Har precis varit å läst på en av familjerna i familjen annorlundas blogg, Mirkas. Jag blir så arg !! Hon har tydligen fått missfall med barn nr 11 och har nu sett att hennes mans medicin kan vara orsaken.
Vilka kommentarer trillar då in ??
Jo, såklart spydigheter om att dom inte ska skaffa fler ungar än vad dom redan har. Att dom skulle ta å sreilisera sig och att dom borde adoptera för att "ge lite tillbaka".
VAD är det som sticker så i folks ögon när man väljer att skaffa många barn ??? Vad ger andra rätten att tycka och påpeka angående andras val av mängden barn så FORT man har mer än 3 barn ??

Jag vet ju själv hur det snackas: -Ja dom där, dom skaffar så många ungar för bidragen skull !!
Men i nästa andetag när samtalsämnet eskalerar så heter det: - Asså, hur kan man skaffa så många ungar. Man har ju aldrig råd med någonting, får aldrig en stund över för sig själv och måste byta blöja år ut och år in.
JA MEN HALLÅ !! Tror man att man skaffar ungarna för bidragens skull, så man sen inte har råd med någonting !? Tror man att man plågar sig själv genom att skaffa en bebis och hatar att alltid behöva byta blöja eller är laggd så att egentid är något viktigt för en ??
Jag har svaret !! ALLA ÄR OLIKA !!!!
Vill man ha många barn är det då rakt inte för bidragens skull, dom väger aldrig upp en full lön i kontrast vad ett barn kostar.
Vill man ha mycket egentid väljer man att inte skaffa så många barn, njuta av barnen och sin egentid. Älskar man att ha dagarna fyllda av tid med sina barn så väljer man att skaffa många barn och har inget direkt behov av egentid.

Det fanns en tid då jag inte kunde förstå hur folk kunde vilja vara ifrån sina barn. Hur kunde man VILJA åka iväg en helg med bara sin man ??
För mig var det det värsta tänkbara !!
Jag kunde inte förstå hur man INTE ville se hur ens nästa barn slulle se ut. Vad det skulle få för personlighet, vilket namn man skulle ge sitt nästa barn osv... Hur man inte var sugen på fler barn helt enkelt.

Efter Michaela så kom känslan till mig, den känslan som sa: -Jag vill inte ha fler barn. Det finns ingen nästa att undra över, för jag vill inte ha en nästa.
För ca 1 år sedan kom känslan till mig, den känslan som sa: - Jag vill ha mer egentid för bara mig, för min man och mig. Få vara bara Mia och inte mammaMia alltid.

Nu förstår jag folk som väljer att ha ett, två eller inget barn. Alla är inte som jag. Alla tycker och känner inte som jag.

Ja... lite argt, men jag blir så TRÖTT på folk som ska få det till något fult att man väljer många barn !!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0