En kvinna som sa till mig:
-Jag tror jag ska skaffa mig en blogg som din, så jag också kan berätta för alla hur duktig jag är.

Det var då luften gick ur mig... Jag älskade att blogga. Jag tänkte i blogginlägg :) Jag längtade till nästa blogginlägg....
Efter den meningen och det skockande skrattet som blandade upp orden dog min vilja att blogga.
Hade aldrig haft en tanke på att det var så jag framstod.

Idag har jag läst lite bak i tiden. Kan själv inte se mig skryta... Enbart berätta om mina dagar.
Borde inte lyssnat. Borde inte låtit denna människa komma åt mig och sänka mig och mitt självförtroende så många gånger som hon har.

Här under skrev jag ett riktigt ärligt stycke om hur jag känner om fler. Plockade bort. Men det kändes bra att vräka ur sig :)

Nu ska jag baka lite lussebullar och sen ska jag blogga lite mer OM jag inte somnar ;)

Idag är jag illsk. Undra om det är över imorgon ? Tror inte det....